Du fick ett antal alternativ att ta dig igenom historien på. Beroende på vilka val du gjorde så hände det olika saker. Många känner ju till den dramatiska historien från början- kärleksparet kommer ofrånkomligen dö i slutet. I våran berättelse kan man dessutom dö mycket tidigare, så kruxet är att hålla sig levande så länge som möjligt. Vi har tre olika slut. Ett klassiskt-båda dör. Två alternativa, men olyckliga- de överlever men får inte varandra.
Skillnaden vid en icke-linjär berättelse är ju att man inte från början vet vad som kan hända. Friheten kan kanske kännas större och möjligheterna fler. Men då kanske det är roligare med en historia som man inte känner till från början, utan en som överraskar. Du kanske vill börja om från början då igen för att få reda på fler alternativa berättelser. De klassiska är vi så fast i att det kan kännas störande att ändra i dem. Man är så styrd i hur man förväntar sig att berättelsen ska sluta. Därför bättre med helt ny berättelse.
Den dramaturgiska formen kan vridas och vrängas mycket mer vid IB. En vanlig berättelse har ju sin dramaturgiska kurva, men finns det chans att ändra i en berättelse så kan ju den kurvan rätas ut eller ta en helt ny riktning.
En eventuell förlust är att berättelsen inte bara har ett slut. Man kan kanske förlora ett djup i den då. Jag dras till Romeo och Julia mycket kanske för att den är dom den är. Trots att jag kan önska att slutet skulle vara annorlunda, så skulle ju berättelsen inte vara lika mustig och dramatisk och speciell om man kunde ändra i den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar